sockerpoet

Igår skulle jag klippa ihop en casting med ca 16 pers till en reklamfilm. Jag mötte upp min kollega J på kontoret, vi skulle precis ladda in materialet... Hon stoppar in bandet försiktigt, precis som vi alltid lärt oss på Medieinstitutet att man ska, men vad tror ni händer? Bandspelarjäveln börjar tugga bandet. Vi får lite lätt panik, eftersom det var dagen innans casting och filmning från helgen med personer som nu är borta på semester. Och mina klippningar av materialet skulle levereras till kund dagen efter (idag på DAGEN, då jag har inbokad övningskörning på eftermiddagen, så det är inte tal om nån klippning för mig idag)! I reklamfilmsbranschen är det väldigt viktigt att hålla överenskommelser.

Först ringde vill alla som var med på bandet och frågade om de kunde komma igen och göra om castingen... stackarna. Några kunde. Sen fick vi tag i Intervision, ett företag i typ Solna som tydligen kanske kunde laga bandet. Så jag tog en taxi dit, väntade en timme, och sen hade han lagat bandet sa han (för en kostnad av 1400 krsom glatt kommer ligga på kontorets bord när producenten kommer hem från semestern...). Snubben som lagat bandet sa att vi hade i princip en chans på oss att få över materialet, för att bandet skulle inte palla att spola tillbaka på. Fem minuter (en casting) hade gått förlorad. Piuuh.

Vi lyckades iaf få in all casting utom den första tjejen, och sen satt jag till 01:30 i natt med klippningen och komprimeringen. Snacka om djungel.. Så funkade inte internet på min dator, men det funkade på J's dator fast segt, så vi gav upp och åkte hem. Så när jag kom hem med nattbussen kl 03:15, så kollade jag om alla castings fungerade på hemsidan. Alla utom en! Det visar sig att J får åka till kontoret precis nu i denna stund för att skicka över en fil jag behöver för att göra om proceduren med EN person. EN EN  EN person! Men jag kanske är ursäktad efter att ha suttit 13 h, varav typ 6h kvällstid, igår med detta arbete.

Men, vi levererar iaf till kunden. Det kunde blivit SÅ mycket värre.